Jaha då var det dags för den här fågelungen att lämna sitt trygga bo. Ska äntligen flytta ihop med pojkvännen (puss på dig) efter 2,5 år tillsammans?! Jag är överlycklig men samtidigt livrädd. Inte för att vi får allt ansvar utan att "lämna" mamma och lillasyster (3 år). Vi har alltid så sjukt roligt ihop. Sjunger, skrattar, dansar och umgås med varandra. Kommer sakna er som fan. Men jag flyttar inte så långt så kommer hälsa på mycket i början åtminstone.
Nu hoppas jag på att få skriva på pappren så fort som möjligt så det verkligen är bestämt på riktigt. Shit det känns så overkligt det här. Dessutom blir det flytt lagon till min 20-års dag så det blir första kalaset själva direkt. Dessutom är det inte långt till jul heller. Gode gud hjälpe mig.. Så mycket att tänka på. Det är ett sjukt stort steg (iaf för mig).. Hoppas det kommer gå bra. Hoppas hoppas hoppas!
Tjing!
